Första revet

Idag seglade vi ut från viken som vi gömt oss i några dagar. Vi gömde oss för en cyklon som passerade 100 Nm söder om oss. Med hyfsad väderprognos valde vi att äntligen bege oss ut till reven. Fin segling. Vi befinner oss nu ca 45 Nm utanför kusten. Vi är uppankrade mitt inne i ett cirkelformat rev. Känns helt otroligt att vara uppankrad här, med horisont åt alla håll. Nere i lä ligger en plattform, dock inte en oljeplatform, utan en plattform för turister. Plattformen har helikopterplattor och en pir, helikoptrar och färjor har kommit med turister hela dagen. Anläggningen är som tagen ur en James Bond film, den har till och med en ubåt parkerad i närheten. 

'

Två stora upplevelser idag:

Strömt 1

När vi hade ankrat upp innanför revet gav Lars och jag oss ut på en snorklingtur. Vi hoppade i från aktern på Dawnbreaker och paddlade iväg mot revet. Efter en kort stund hörde jag att Lars skrek nått till mig, “current”. Först då insåg jag att vi befann oss i en kraftig ström som snabbt tog oss ut till havs. Vi vände och började simma mot strömmen. Jag kunde precis ta mig framåt. Jag insåg dock att jag inte skulle orka att kämpa mig fram hela vägen tillbaks till Dawnbreaker. Jag tappade till och med ena fenan, men jag hann fånga den innan den försvann i strömmen. Som tur var fanns den en boj, som jag och Lars lyckades simma till. Vi höll fast oss i bojen och försökte få kontakt med folket som var kvar ombord. Ganska snabbt reagerade Steve och kom ut med jollen och hämtade oss. Lätt chockad tog jag en öl när jag väl var ombord på Dawnbreaker igen. En del tankar med alternativa händelseutvecklingar på denna incident spelades sedan upp i mitt huvud. Om vi inte fått kontakt med båten hade vi åkt långt ut i havet, det är helt klart. Jag mins fortfarande sekunden då jag förstod att detta var allvar och att vi ev. skulle flyta ensamma ut i Stilla Havet.

Strömt 2

Den andra upplevelsen va då vi tog jollen ut till ett av “vattenfallen”. Kanalerna mellan revet och havet blir nämligen som vattenfall då vattnet är på väg ut, mellan hög- och lågvatten. Mitt i forsen strömmar vattnet med säkert 15-20 knop. Vi körde in i en del av forsen med jollen, jag körde. Va en fantastisk känsla att ligga helt stilla med halvt pådrag på motorn. De andra i båten blev lite oroliga och Lars erkände senare att han ett tag letade efter ankaret. Tonton ville till och med döpa mig till “Crazy Martin” efteråt. 

Vilken dag!!!

Whitbread på låtsas

Mycket som har hänt de senaste dagarna. Vi har bland annat varit två gånger i Airlie beach, som är en “småbåtshamn” innanför Whitsunday islands. Airlie beach är även ett "mecka" för backpackers, så drösvis av svenska ungdomar överallt. Här finns även ett intressant koncept där ett stort antal gamla Whitbreadbåtar tar ut dessa backpackers ut på öarna för snorkling etc. Den gamla svenska Whitbreadbåten “The Card” va bland en av dessa båtar, fram tills ett par år sedan då den gick upp på land och totalförstördes. Synd att jag missade den möjligheten. Enligt uppgift ska kvarlevorna av The Card ligga på en skrot i närheten. 

På Heymand Island tog jag och Tonton mod till oss och åkte över med jollen till British Defender, en av dessa båtar, som låg förankrad närheten av oss. Vi fick ett varmt välkomnande och fick en rundvisning av båten. Båten var konverterad till ett flytande vandrarhem. Senare på kvällen gjorde vi ett återbesök, där jag tog med min gitarr och ett par öl. Det blev gitarr jam på akterdäck av British Defender uppbackad av Tess från deras besättning. 

Mot Whitsunday islands

Väldigt varmt på natten, hade svårt att sova första natten ombord. Vi hade en trevlig första kväll ombord, med middag och öl på marinan kvällen innan. Tidig start imorse. Jag, Steve Ivan och Sanna åkte och handlade mat. Ivan köpte aborginernas flagga som vi satta i riggen. Kul att se lite av Mackay, fick känslan av Amerikanska södern eller nått sånt.

Idag seglade vi ner till en av Whitsunday Islands, där vi nu ligger för ankar. En stor sköldpadda välkomnade oss till viken där vi nu ligger. Mysigt att sitta i “dog house” och skriva detta. Ute är det bäckmörkt och vinden viner.

Mot andra sidan

Det blev en lång resa, då hela klotet skulle korsas. Totalt tog resan 38 timmar. Göteborg till Amsterdam, till Abu Dhabi. Sedan till Singapore med ett oplanerat stop på vägen, i Bangalore, Indien. Tydligen va någon passagerare sjuk, så de va tvungna att lämna av han eller henne på vägen. Det blev ett 2 timmars stop (typ enda gången jag sov på resan). Väl framme i Singapore fick vi gå igenom en helt onödig procedur, där alla passagerare först skulle lämna planet och sedan gå igenom en säkerhetskontroll, för att sedan stiga ombord på samma plan igen. För att krydda det hela ytterligare blev vi dessutom upplysta att det va dödstraff på att försöka ta in droger till Singapore.

Väl framme i Brisbane fick jag direkt känna på hettan av Australisk sommar. Jag tog en transfer buss över till Inrikesterminalen, köpte en biljett och satte mig sedan på ett plan till Mackay. Från flygplatsen tog jag en taxi mot marinan. Den kvinnliga taxichauffören gav mig en snabb guidning till sin hemstad, på vägen mot marinan. Mackay är en liten gruvstad på dekis. Det var många tomma hus och mycket människor som flyttat därifrån när gruvbolaget nyligen gjort stora nedskärningar.

Framme på marinan träffade jag besättningen ombord på Dawnbreaker. Lars (kapten, Sverige), Tonton (Brasilien), Sanna (Sverige), Steve (Australien) och Ivan (Danmark).

Svulstig resepoesi

Ett föråldrat SAS plan taxar tungt ut i diset på Landvetter flygplats. Som en spillra från ett svunnet imperium. I vänthallen syns en fläkt av världen. Stickprov av människosläktet passerar förbi. Jag sitter med min äventyrsöl och tar in stunden. Slitna flygvärdinnor passerar. De önska nog att det fortfarande va 80-tal, då de va unga och vackra. Jag borde ha gått hit tidigare, kul att se alla olika sorter. Jag fantiserar om var de är på väg och vilka hemligheter som deras dragväskor gömmer.

…senare på Schipol

Kollade upp min destination Mackay Harbour, Australien i mobilkartan. Ca 15400 km kvar på min resa tydligen, går knappt att ta in storleken på den siffran.

Alla resor har en början...